Om en vecka (21 maj) släpper ursköna Francis May sin första singel och jag har fått äran att designa hennes logga. Hedrad ut i fingerspetsarna!
2013-05-14
2013-03-25
2013-03-12
Något nytt...
Förhoppningsvis ska jag inom det närmsta finna lite inspiration och framför allt tid (!) till att skapa och uppdatera bloggen.
Den enkla anledningen till att det ekar tomt här är bristen på aktivitet i skapandet, såklart.
Allt som ligger kvar under flikarna "Tavlor" och "Illustrationer" är fortsatt till försäljning...
Den enkla anledningen till att det ekar tomt här är bristen på aktivitet i skapandet, såklart.
Allt som ligger kvar under flikarna "Tavlor" och "Illustrationer" är fortsatt till försäljning...
![]() |
| Just nu jobbas det mest med sånt här... |
![]() |
| ...och den här ;) |
2012-12-30
2012-12-07
2012-11-10
2012-11-07
2012-10-10
2012-09-30
Kommandosoldat
Min lilla korv kan vinka, ge pussar, och säga mamma. Han tar sig fort framåt med hjälp av en av stilarna för dom som nästan kryper - Kommandosoldat: Ålar sig nästintill ljudlöst fram på mage och trycker ifrån med tåspetsarna.
Efter tredagarsfeber ser vi nu fram emot en ny vecka utan sjukdom!
2012-08-22
2012-07-22
Ja, här ekar det fortfarande tomt. Några alster tillverkas aldrig numera, delvis pga att jag inte ens har plats att förvara mina målargrejer uppe i lägenheten längre - dom finns nedpackade i källaren. Längtar efter dagen då jag får röra vid dom igen.
Nu är jag i alla fall Fru Larsson Svensson, och vill du följa mig i vardagen så finns jag på Instagram - där heter jag annuenanna.
Nu är jag i alla fall Fru Larsson Svensson, och vill du följa mig i vardagen så finns jag på Instagram - där heter jag annuenanna.
2012-06-06
Tomt
Det är tomt och tyst här på bloggen, och ni vet varför. Lite synd tycker jag, men den kanske får nytt liv sen igen.
Jag har fullt upp med att vara mamma, planera (och bli nervös) inför bröllop och umgås med andra trevliga mammor. Skitviktigt.
På lördag är det tänkt att vi ska hämta hem vigselringen. Jag har bestämt mig för att inte testa den - för jag kommer inte att kunna ta av den igen. Jag tycker den är jättefin. Känner mig jättetjejig när jag tänker på hur förtjust jag är i den. Kika förresten in på Jennies blogg. Det är hon som ska fota och hjälpa oss att föreviga bröllopsdagen.
Jag har fullt upp med att vara mamma, planera (och bli nervös) inför bröllop och umgås med andra trevliga mammor. Skitviktigt.
På lördag är det tänkt att vi ska hämta hem vigselringen. Jag har bestämt mig för att inte testa den - för jag kommer inte att kunna ta av den igen. Jag tycker den är jättefin. Känner mig jättetjejig när jag tänker på hur förtjust jag är i den. Kika förresten in på Jennies blogg. Det är hon som ska fota och hjälpa oss att föreviga bröllopsdagen.
![]() |
| När det är ljummet ute på balkongen känns det som om vi kan sitta där hur långe som helst... |
2012-05-21
Just idag
Just idag är det min sambos födelsedag och just idag blir sonen fyra månader gammal. Sam är numera expert på att hitta på alla möjliga ljud, vägra sova mitt på dagen och griper tag om precis allt inom räckhåll. Och just idag märkte han att han hade fötter.
Fina killar i sängen i morse!
2012-05-16
Kärlek
Efter tio dagar nere i Sölvesborg kom jag hem, lite trumpen över att behöva lämna Siretorp men fullpumpad med kärlek. Sam har fått träffa närmsta släkten och gjorde nog ingen besviken. Han är första barnbarnet och således första barnbarnsbarnet. Ganska populär kille med andra ord.
I vanlig ordning skrattar vi dagligen så tårarna rinner hemma hos min familj. Jag är så lyckligt lottad så det är inte klokt! Synd bara att det är ganska få dagar om året som jag är hemma i mitt gamla hem. Men man kan inte både ha kakan och äta den, så det är inget att svära över. Istället får man se det som att jag har två fantastiska städer och hem att njuta av. Och tack och lov finns Skype.
Att skaffa barn är det bästa jag gjort. Äntligen en människa till att ösa kärlek över. För jag har så mycket av den varan, faktiskt. Det är så skönt att ha någon som är så mycket viktigare än jag (fast jag är fortfarande viktig).
Efter att ha läst i Sams gästbok här hemma inser jag, än en gång, vilka härliga människor jag och J har lyckats lära känna sedan vi flyttade hemifrån. Och alla ni som har skrivit i den där boken vet vilka ni är! Jag är glad att min son får växa upp med ert sällskap. Det är verkligen på tiden att vi ses snart (jag talar till er alla). Om inte annat så ses vi på mitt bröllop i juni. Det kommer att bli magiskt att få dela den dagen med alla älskade människor. Och med den blivande mannen såklart. Fy, vad jag älskar dig.
Jag vill avsluta med att citera Ronny och Ragge (och min kära kära vän Nicole) "Sprid lite löööve".
I vanlig ordning skrattar vi dagligen så tårarna rinner hemma hos min familj. Jag är så lyckligt lottad så det är inte klokt! Synd bara att det är ganska få dagar om året som jag är hemma i mitt gamla hem. Men man kan inte både ha kakan och äta den, så det är inget att svära över. Istället får man se det som att jag har två fantastiska städer och hem att njuta av. Och tack och lov finns Skype.
Att skaffa barn är det bästa jag gjort. Äntligen en människa till att ösa kärlek över. För jag har så mycket av den varan, faktiskt. Det är så skönt att ha någon som är så mycket viktigare än jag (fast jag är fortfarande viktig).
Efter att ha läst i Sams gästbok här hemma inser jag, än en gång, vilka härliga människor jag och J har lyckats lära känna sedan vi flyttade hemifrån. Och alla ni som har skrivit i den där boken vet vilka ni är! Jag är glad att min son får växa upp med ert sällskap. Det är verkligen på tiden att vi ses snart (jag talar till er alla). Om inte annat så ses vi på mitt bröllop i juni. Det kommer att bli magiskt att få dela den dagen med alla älskade människor. Och med den blivande mannen såklart. Fy, vad jag älskar dig.
Jag vill avsluta med att citera Ronny och Ragge (och min kära kära vän Nicole) "Sprid lite löööve".
2012-05-01
2012-04-27
Ett brev
När jag var gravid fick jag höra att man skulle prata med sin bebis i magen. Det kändes bara jättedumt för mig, men det fanns ändå ett behov att "prata" med den därinne. Så jag skrev ett brev och det är jag glad för nu.
"
Till min bebis
Jag undrar vem du är, vem du kommer att bli. Fastän varenda människa på jorden har gått igenom samma procedur, så fattar jag inte att du växer och har utvecklats från en liten prick inuti mig. Att du är hälften jag och hälften pappa.
Sen första gången jag träffade din pappa har jag tyckt om honom. Första gången vi sågs var på nyårsafton 2002/2003. Då var vi 16 år gamla. Inte trodde någon av oss den dagen att vi skulle vänta vårt gemensamma barn ganska exakt 9 år senare.
När jag skriver detta är du beräknad att komma om tio veckor. Orkar du vara där inne så länge till, eller tänker du komma lite innan? Jag tror att du blir en januaribebis, fast du är beräknad till den 3 februari.
Jag undrar om du kommer att ha lika mycket hår på ditt lilla huvud som jag hade. Jag undrar om det är möjligt att du kan bli längre än din pappa. Han är inte så lång, och inte jag heller. Jag hoppas du slipper ärva min magrytm och min diabetes. Jag tror att du är en pojke, men skulle du vara en flicka blir jag inte mindre glad.
Du kommer att komma till världen för att två människor älskar varandra. Det finns ingen bland våra familjer som inte längtar efter dig. Du kommer att bli mormor och morfars och farmor och farfars första barnbarn.
Måtte du komma ut välmående och utan större komplikationer. Jag ser fram emot att se hur du ser ut och vem du liknar. Jag längtar efter att lukta och pussa på dig. Det kommer bli helt fantastiskt att få se dig utvecklas och växa upp. Jag älskar dig redan.
/Mamma 2011-11-18 "
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














